Yoga och forskning under förstoringsglaset – 3 saker du måste tänka på

Yoga utifrån ett vetenskapligt perspektiv är verkligen på tapeten. Det är ett ämne jag brinner starkt för och därför älskar jag när jag får frågor som nyfiket ifrågasätter det som skrivs och sägs inom området. Här berättar jag om varför det är bra att ha ett öppet men ändå kritiskt öga och öra till vad yoga sägs göra utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

I veckan kom senaste utgåvan av populärvetenskapliga tidningen Modern Psykologi. Däri hittar du ett repotage om yogans effekter på kropp och själ med dels mig och Mats Hallgren, min handledare och kollega, men även andra kunniga personer inom området. När jag blev intervjuad för repotaget blev jag positivt överraskad över hur påläst, kritiskt nyfiken och ifrågasättande Karin Skagerberg, författare för artikeln och även chefsredaktör för tidningen, var. Samma dag som tidningen kom ut satt jag i ett annat möte med Vaxholms Yogacenter dit jag ska och föreläsa i maj månad. Lika glad blev jag där av att få frågor som kritiskt granskade min relation till forskningen kring yoga som exempelvis vad för källor jag använt mig av när jag skrivit min aktuella bok “Yoga, vetenskap & fakta : därför fungerar det” med mera. Det kan kanske låta konstigt, men jag önskade att detta hände mig oftare.

Begrepp och definitioner

Jag är övertygad om en sak; för att kunna ställa oss frågan ‘hur yoga fungerar’ måste vi veta vad yoga är i ett visst sammanhang. Trots yogans breda och vida begrepp måste du veta hur du definierar yoga vid ett specifikt tillfälle för att veta vad det är som mest troligt gett en eventuell effekt eller inte. Annars är det som att stoppa in något i en svart box som spottar ut nått på andra sidan, och inte veta särskilt mycket om det som hänt däri. Eftersom människan redan är komplex i sin konstitution kommer vi troligen ändå aldrig veta exakt vad som händer. Men vi kan anstränga oss att komma så nära som möjligt. Vilka komponenter består yogan av, hur mycket och ofta utförs dem och av vem är några av de första frågorna du bör ställa dig. Detta ‘reduktionistiska’ och biomedicinska sätt att att förhålla sig till yoga är kanske bland de mest sekulariserade. Vissa riktar kritik mot det. Mitt argument är att om modern yoga vill och ska befinna sig i ett biomedicinskt vetenskapligt forum måste vi ha ett gemensamt språk för att beskriva hur vi tror det är verksamt och varför.

Biologiska effekter och upplevda effekter

När det kommer till yoga har den mesta forskningen gjorts på upplevda effekter såsom exempelvis upplevt välbefinnande och upplevd stress. Det finns självklart en begränsning inom dessa typer av mätsätt och mycket av den framtida forskningen kommer förhoppningsvis att jobba fram bättre designade studier för att kunna mäta effekterna kring det som vill utvärderas. Jag vill poängtera att jag inte säger att upplevda hälsomått inte är av vikt, de är väldigt viktiga. Rentav skulle jag vilja påstå att upplevt välbefinnande är bland det viktigaste i världen. Det jag säger är att vi inom (yoga)forskningens värld behöver bli bättre på att använda rätt mätinstrument för rätt tillfälle, och kombinera subjektiva och objektiva mått. På så sätt kan vi skapa oss en tydligare bild av eventuella effekter, troliga verkningsmekanismer och dos-respons samband.

Jag tror att vi gör oss själva en björntjänst i att ställa oss allt för naiva inför yoga och vad det kan göra för oss, iallafall när det kommer till vetenskap. Det vore rent av oetiskt att i ett forsknings- eller vårdsammanhang påstå övertygat att yoga har effekt för något där tillräckligt med stöd inte finns (utan att erkänna att tillräckligt stöd saknas). Det skulle vara vilseledande.

Individ- versus grupperspektiv

Att något fungerar för dig behöver inte betyda att det fungerar för någon annan. Det innebär inte att du ska sluta med det som får just dig att må bra. Det är ju toppen om du hittat nått du gillar! Det betyder bara att du inte kan säga att samma sak får alla att må bra. För att kunna rekommendera yoga (både i förebyggande syfte samt i behandling) måste vi undersöka det på gruppnivå. Inte ens det räcker. Vi måste sedan undersöka yogans effekt specifikt inom vissa grupper som har vissa gemensamma nämnare. Annars blir det samma sak som om vi använder samma reservdel utvecklat för volvo till en saab som kanske inte alls fungerar på samma sätt. För att göra det ytterligare aningen komplicerat så måste vi i ett vidare steg kunna ta våra framtagna rekommendationer för en viss grupp och individanpassa dem till en enskild person. Ett tydligt exempel är om du får fysisk aktivitet på recept (FaR) utskrivet till dig själv eller om det är du som skriver ut det.

Det finns tusentals saker att diskutera inom det här ämnet. Jag pausar här för idag. To be continued 🙂

Tycker du precis som jag att det här är otroligt spännande och vill fördjupa dina kunskaper inom yoga utifrån ett vetenskapligt perspektiv? I samband med releasen av min bok kommer jag hålla en fördjupningskurs för entusiaster och/eller yogalärare på YogaShakti i Stockholm. Du kan läsa mer om den här.