Alla kategorier

GABA är en förkortning för engelskans ‘gamma-aminobutyric acid’, på svenska gammaaminosmörsyra. Det är en substans som bland annat har uppgiften att överföra korttidsminnen till långtidsminnen. Problem med nedstämdhet och stress kan påverka balansen av GABA nivåerna negativt, det är en av anledningarna till att minnet vanligen påverkas hos dessa. Samma sak kan även alkohol att göra.

Forskare har börjat studera om yoga kan stimulera och balansera nivåerna av substansen GABA, och än visar det på vissa positiva resultat. Även om jag ser fram emot större och bättre studier kring detta.

En del av de receptorer som som reagerar på GABA gör även det på alkohol, och därför kan alkohol både orsaka en känsla av lugn, eftersom det hämmar olika nervsignaler, vilket efter en större mängd övergår i negativa konsekvenser som problem med motorkontroll osv. Det även påverka minnet negativt, bla i form av minnesluckor. Sen ger större mängder alkohol, som många vet, fler långsiktiga negativa konsekvenser.

Både alkohol och yoga påverkar alltså GABA på olika sätt. Alkohol påverkar GABA nivåerna negativt, medans yoga verkar ha potentialen att balansera nivåerna av GABA. Så kanske bäst att hålla sig mest till yoga ändå 🙂

Jag är övertygad om yogans enorma hälsopotential! Med det sagt tror jag inte på en överromantiserad bild av att yoga är en mirakelkur för allt och alla.

Idag gästbloggar jag på Yogobe’s blog där du kan läsa om hur yoga kan ha en betydande roll för ett hållbart samhälle – för det tror jag verkligen att den har, men vi måste bli på det klara med hur. Dessutom kan du läsa mer om spännande forskningsresultat!

Läs mer i blogginlägget samt få länkar till fler yogastudier >>>

Fysisk inaktivitet är en av de största bidragande orsaker till ohälsa och sjukdom. Inte bara i världen, utan även i Sverige. Tur för oss att många yogaformer innehåller fysisk aktivitet. Vanligen när du tänker på fysisk aktivitet kanske du tänker på den där timmen du tänkt träna (som inte alltid blir av), men inom begreppet fysisk aktivitet rymmer all rörelse du ägnar dig åt varje dag. Här får du veta vad begreppet NEAT står för i relation till det, och varför yoga kan ha stor betydelse.

NEAT är en förkortning för ‘non-exercise activity thermogenesis’. Begreppet innebär all den energiförbrukning som går åt till allt annat du gör utöver sover, äter och tränar. NEAT är en del i förklaringen till varför du bör ta bensträckare och undvika långvarigt stillasittande. Att öka din NEAT genom dagliga vardagsrörelser kan öka din energiomsättning en dag radikalt, oavsett on du tränar eller inte, som du ser i figuren nedan.

Bildkälla: Ekblom-Bak E., Ekblom B. 2012

Varför kan yogan spela en roll i detta? Framförallt på två sätt enligt mig:

• yogans rörelser är ett tillgängligt sätt att röra sig på vart du än är. Du behöver bara en kropp och 1-2 kvadratmeter utrymme. 
• yogan tränar dig i medvetenhet och närvaro. Helt enkelt att känna in många av de fysiologiska processer som just nu pågår i din kropp, hur energinivån och kroppens delar känns före och efter rörelse – vilket kan motivera till mer rörelse under en dag.

Referenser

Ekblom-Bak E., Ekblom B., Hellénius M-L. (2010). Minskat stillasittande lika viktigt som ökad fysisk aktivitet. Läkartidningen. Hämtat 2019-04-25: http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/13864/LKT1009s587_588.pdf

Ekblom-Bak E., Ekblom B. (2012). Långvarigt stillasittande är en metabol riskfaktor. Läkartidningen. Hämtat 2019-04-25: http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/18538/LKT1234s1467_70.pdf

Förlaget Bonnier Fakta som nyligen gett ut min bok gör en grej jag verkligen gillar; de kör konceptet ‘faktafredag’. Jag tycker det både är kul och matnyttigt, så därför tänkte jag att det borde göras även här med fokus på hälsa och yoga. Så nu kör jag första faktafredagen!

Hjärtat symboliserar mycket; kärlek, liv och hälsa är kanske något av det vanligaste vi förknippar med en bild av ett hjärta. Idag tänkte jag bjuda in dig till hjärtats fysiologi. Den är nämligen bland det häftigaste jag vet.

Hjärtats tidiga utveckling

Hjärtat börjar slå redan när ett embryo är 5-6 veckor gammalt. Hur fort hjärtat hos ett embryo slår ökar vecka för vecka för att sedan ligga på ungefär 110-160 slag per minut i slutet av en graviditet tills födsel. Det går att jämföra mot en vuxens normala hjärtfrekvens i vila på cirka 60-80 slag per minut. Att lära känna hur fort ditt hjärta slår är en viktigt indikator på din hälsa.

För ett bildligt exempel är här vår lilla dotters hjärta när hon var 18 veckor (idag 33 veckor) <3

Nu i påsk ska jag förutom att skriva på min uppsats ha det ledigt tillsammans med min man (date time!). Att få till lite ledighet innan barn nummer två kommer känns som lyx. Vem älskar inte att få tid till att umgås, äta gott, träna och vila om vartannat?

Om du inte vet vad du ska träna eller vila med så kan du nu testa de yogaklasserna och några av det praktiska tipsen som finns i min nyutkomna bok. Här på yogobe.com hittar du en playlist med samtliga delar >> Använd koden SARAHOY när du skapar ett nytt konto och få dina första 30 dagar gratis.

GLAD PÅSK!