Forskning & Vetenskap

I yogans värld myllrar det av myter och underliga påståenden. Idag tänkte jag ta tag i några av dem. Dels för att jag ser dessa florera hejvilt i medier och dels att det nyligen skrivits en artikel i en av de största internationella yogatidningarna med ytterst tveksamma påståenden. 

Jag är ofta en ganska glad prick. Men vid vissa tillfällen känner jag att jag vill grabba tag i en megafon och skrika ut i frustration och ibland för att gå och dra ett täcke över huvudet och inte komma ut på ett tag. Ibland de två i samma stund om vartannat. Idag tänkte jag iallafall dela med mig av denna frustration.

Nej, yoga är inte bättre än de flesta styrketräningsprogram för styrka

Detta kan jag tycka är bland det löjligaste jag hört på länge. Att yoga skulle vara ‘…Better Than Most Weight Lifting Programs’ för kroppslig styrka som artikeln i en av de största internationella yogatidningarna påstår i sin titel. Det går för det första emot träningsfysiologins grunder -> att en vävnad behöver tillräckligt stor belastning för att anpassas (och bli starkare). Nu kan styrka definieras på flera sätt, men den principer gäller för de flesta. Yoga kommer (generellt sett) aldrig komma upp i de nivåer av belastning som styrketräning kan med sina externa vikter och redskap. Yoga kan göra dig starkare, jag säger inte motsatt. Men då behöver du för det ena vara relativt svag från början (sorry but not sorry) och för det andra ha tillräcklig dos belastning för att du ska öka din styrka. Den dosen är oftast större än du tror.

Yoga måste inte funka för allt och alla. När vi försöker putta in den inom ramar där den inte räcker till tror jag att vi både gör oss själva och yogan en otjänst. Istället kan vi titta på den med lite mer nyktra ögon och se vad den mest sannolika kan göra för oss människor, både i grupp och som individer.

Nej, yoga ökar mest troligt inte din benvävnad (dvs stärker dina ben)

Även påståenden kring att yoga skulle öka benvävnaden relaterar till argumentationen ovan. Detta nämns nämligen också som en fördel med yoga i artikeln nämnd ovan samt i tidigare artiklar från samma plattform, som där refererat till kanske en av de mest tveksamma forskningsstudier som gjorts på yoga och bendensitet. Även om träning i relation till osteoporos, osteopeni och problematik med försvagad benvävnad fortfarande utreds för att kunna ange dos osv så kommer yoga mest troligen aldrig vara i närheten av tillräcklig belastning benvävnad kräver för att öka i täthet och då också styrka.

Nej, yoga kan inte sägas ‘bota’ infertilitet eller öka din fertilitet

Jag ser dessa påståenden ofta och känner mig så otroligt kluven varje gång. Dels för att jag sitter och är höggravid själv (‘så lätt för mig att säga’). Dels för att det är en så otroligt känslig och personlig fråga. Infertilitet kan ha många olika orsaker och det är medicinsk personal som kan uttala sig om detta i relation till individen de har framför sig. För en yogalärare blir det enligt mig oetiskt att slänga ur mig sådana påståenden. Det vetenskapliga underlaget för att yoga skulle vara svaret är svagt, för att inte säga obefintligt än så länge. Min kollega Vevve Jäderlund har precis skrivit en bloggartikel i ämnet. Om du upplever att yoga hjälper dig att må bättre säger jag bara: kör på och yoga. Men som ett allmänt påstående att yoga skulle öka fertilitet eller bota infertilitet går inte att underbygga.

Vem källgranskar yogan?

För några veckor sedan blommade en debatt upp kring faktagranskning av populärvetenskapliga böcker. Några av författarna, Jessica Norrbom och Maria Ahlsén, till debattartikeln går även igenom den här i sin podd. Där kan du för övrigt lyssna på massor av andra intressanta ämnen som PH-värden och anti-inflammatorisk kost osv. Det är alltså den genre där jag själv om två veckor kommer med en bok. Jag blev tokglad och samtidigt fick jag lite ångest (om jag ska vara ärlig). För det är lätt att förälska sig än mer i det som redan ligger en varmt om hjärtat. Speciellt när man sitter och skriver i en egen liten bubbla. Självklart ska en kommersiell bok aldrig läsas som att det vore en forsknings- eller faktarapport, för det är det inte. Samtidigt bör det finnas rimliga ramar för påståenden som får göras, och jag är positiv till den debatt som nu kommit upp. Jag hoppas att den fortsätter och att vi börjar ställa oss lite mer granskande till vad vi väljer i information. Och vilken information vi väljer att använda till vad.

En ytterligare trevlig podd med bästa Johanna Barvelid och Clara Fröberg (tillsammans Styrkebyrån) pratar om ämnet här.

Nu när denna frustration fått pysa ut i någon slags konstruktiv form kan jag inte annat än säga trevlig helg och ställ dig kritisk 🙂

Yoga utifrån ett vetenskapligt perspektiv är verkligen på tapeten. Det är ett ämne jag brinner starkt för och därför älskar jag när jag får frågor som nyfiket ifrågasätter det som skrivs och sägs inom området. Här berättar jag om varför det är bra att ha ett öppet men ändå kritiskt öga och öra till vad yoga sägs göra utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

I veckan kom senaste utgåvan av populärvetenskapliga tidningen Modern Psykologi. Däri hittar du ett repotage om yogans effekter på kropp och själ med dels mig och Mats Hallgren, min handledare och kollega, men även andra kunniga personer inom området. När jag blev intervjuad för repotaget blev jag positivt överraskad över hur påläst, kritiskt nyfiken och ifrågasättande Karin Skagerberg, författare för artikeln och även chefsredaktör för tidningen, var. Samma dag som tidningen kom ut satt jag i ett annat möte med Vaxholms Yogacenter dit jag ska och föreläsa i maj månad. Lika glad blev jag där av att få frågor som kritiskt granskade min relation till forskningen kring yoga som exempelvis vad för källor jag använt mig av när jag skrivit min aktuella bok “Yoga, vetenskap & fakta : därför fungerar det” med mera. Det kan kanske låta konstigt, men jag önskade att detta hände mig oftare.

Begrepp och definitioner

Jag är övertygad om en sak; för att kunna ställa oss frågan ‘hur yoga fungerar’ måste vi veta vad yoga är i ett visst sammanhang. Trots yogans breda och vida begrepp måste du veta hur du definierar yoga vid ett specifikt tillfälle för att veta vad det är som mest troligt gett en eventuell effekt eller inte. Annars är det som att stoppa in något i en svart box som spottar ut nått på andra sidan, och inte veta särskilt mycket om det som hänt däri. Eftersom människan redan är komplex i sin konstitution kommer vi troligen ändå aldrig veta exakt vad som händer. Men vi kan anstränga oss att komma så nära som möjligt. Vilka komponenter består yogan av, hur mycket och ofta utförs dem och av vem är några av de första frågorna du bör ställa dig. Detta ‘reduktionistiska’ och biomedicinska sätt att att förhålla sig till yoga är kanske bland de mest sekulariserade. Vissa riktar kritik mot det. Mitt argument är att om modern yoga vill och ska befinna sig i ett biomedicinskt vetenskapligt forum måste vi ha ett gemensamt språk för att beskriva hur vi tror det är verksamt och varför.

Biologiska effekter och upplevda effekter

När det kommer till yoga har den mesta forskningen gjorts på upplevda effekter såsom exempelvis upplevt välbefinnande och upplevd stress. Det finns självklart en begränsning inom dessa typer av mätsätt och mycket av den framtida forskningen kommer förhoppningsvis att jobba fram bättre designade studier för att kunna mäta effekterna kring det som vill utvärderas. Jag vill poängtera att jag inte säger att upplevda hälsomått inte är av vikt, de är väldigt viktiga. Rentav skulle jag vilja påstå att upplevt välbefinnande är bland det viktigaste i världen. Det jag säger är att vi inom (yoga)forskningens värld behöver bli bättre på att använda rätt mätinstrument för rätt tillfälle, och kombinera subjektiva och objektiva mått. På så sätt kan vi skapa oss en tydligare bild av eventuella effekter, troliga verkningsmekanismer och dos-respons samband.

Jag tror att vi gör oss själva en björntjänst i att ställa oss allt för naiva inför yoga och vad det kan göra för oss, iallafall när det kommer till vetenskap. Det vore rent av oetiskt att i ett forsknings- eller vårdsammanhang påstå övertygat att yoga har effekt för något där tillräckligt med stöd inte finns (utan att erkänna att tillräckligt stöd saknas). Det skulle vara vilseledande.

Individ- versus grupperspektiv

Att något fungerar för dig behöver inte betyda att det fungerar för någon annan. Det innebär inte att du ska sluta med det som får just dig att må bra. Det är ju toppen om du hittat nått du gillar! Det betyder bara att du inte kan säga att samma sak får alla att må bra. För att kunna rekommendera yoga (både i förebyggande syfte samt i behandling) måste vi undersöka det på gruppnivå. Inte ens det räcker. Vi måste sedan undersöka yogans effekt specifikt inom vissa grupper som har vissa gemensamma nämnare. Annars blir det samma sak som om vi använder samma reservdel utvecklat för volvo till en saab som kanske inte alls fungerar på samma sätt. För att göra det ytterligare aningen komplicerat så måste vi i ett vidare steg kunna ta våra framtagna rekommendationer för en viss grupp och individanpassa dem till en enskild person. Ett tydligt exempel är om du får fysisk aktivitet på recept (FaR) utskrivet till dig själv eller om det är du som skriver ut det.

Det finns tusentals saker att diskutera inom det här ämnet. Jag pausar här för idag. To be continued 🙂

Tycker du precis som jag att det här är otroligt spännande och vill fördjupa dina kunskaper inom yoga utifrån ett vetenskapligt perspektiv? I samband med releasen av min bok kommer jag hålla en fördjupningskurs för entusiaster och/eller yogalärare på YogaShakti i Stockholm. Du kan läsa mer om den här.

Det är värt varje minut. Att ställa sig upp en stund och göra några solhälsningar eller mer aktiv fysisk yoga, springa upp och ned för trapporna eller varför inte hoppa av två busshållplatser innan din och promenera raskt de sista. Det fungerar, hur klyschigt det än låter. Här förklarar jag varför och vad som händer i din kropp.

När jag känner mig pressad på tid eller för trött för att träna brukar jag påminna mig om hur fysisk aktivitet påverkar kroppen på direkten (akut). Visst vet vi alla att regelbunden motion under måttlig intensitet är bra för hälsan, men vad är det för hälsoeffekter vi får direkt efter bara några minuter och ett enstaka tillfälle? I veckan har jag varken haft lust eller ork samt vabbat med barn. Så vad gör man, jo man nöjer sig med det lilla.

Redan direkt börjar hjärtat och lungorna jobba hårdare och blodtrycket ökar, du får ökad muskelaktivitet genom nervstimulering och ökat blodflöde samt att kroppen börjar använda energi som ex fett och kolhydrater.

Efter aktivitet

Ett enda enstaka pass med fysisk aktivitet kan ha mätbara effekter på blodtryck och blodsocker. Framförallt efter 30 minuter, men även färre minuter ger effekt. Det är effekter som håller i sig många timmar efter att vara aktiv. Den omedelbara påverkan på olika kroppsfunktioner blir större ju högre intensitet du har.

Du kanske tycker att det låter lite osexigt med förbättrat blodtryck och blodsocker. Då kan jag berätta att det är något av det bästa (sexigaste om du så vill) som du kan göra för din kropp. Jag brukar tänka på att det är det som gör min kropp bättre på att hantera hög nivå av stress under perioder och den goda maten/godsakerna jag varje dag stoppar i mig. Till exempel kommer min kropp vara bättre på att hantera blodfettsökningen som sker efter att jag ätit under cirka 12–36 timmar beroende på mängd fysisk aktivitet innan. Dessutom är förhöjda värden av blodtryck och blodsocker några av de största riskfaktorerna för flera stora livsstilssjukdomar.

Referenser

Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. Biologiska effekter av fysisk aktivitet. 2016
12.

Yoga beskrivs ofta ha positiv effekt på immunförsvaret och förmågan att minska inflammation i kroppen. Vad säger egentligen forskningen kring detta? Här berättar jag mer om vad vi vet i dagsläget. 

Inflammation fyller en viktig funktion i kroppen och är en del i ditt immunförsvar, bland annat i läkningsprocesser. Det är kroppens försvar vid exempelvis infektion, vävnadsskada eller främmande ämnen. Inflammation kan enkelt beskrivas som en kaskad av (biokemiska) försvarsreaktioner. Syftet med en akut inflammation är att avgränsa området i kroppen, att ta bort skadad ex vävnad och att ersätta det.

Kronisk inflammation

Visst kan det bli för mycket av det goda när en akut inflammation går över i ett långvarigt (kroniskt) tillstånd. En akut inflammation per definition bör vara övergående, vanligtvis inom 1-3 veckor. Kronisk inflammation är kopplad till flertalet kroniska sjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, cancer och ledgångsreumatism. Det är även kopplat till kronisk stress som också ökar risken för dödlighet och sjuklighet. Kort sammanfattat – det är något du vill minska och/eller undvika.

Biomarkörer för inflammation

Genetik och livsstil påverkar i hög utsträckning inflammation och biomarkörer för det. Vad är då en biomarkör? Det är en mätbar indikator på ett biologisk ämne/substans. Biomarkörer kan användas som ett hjälpmedel för att diagnosticera ett sjukdomsförlopp, och exempelvis inflammation. Det finns många när det kommer till att mäta inflammation. För just yoga och kronisk inflammation brukar interleukin-6 (IL-6), tumörnekrosfaktor (TNF-α) samt C-reaktivt protein (CRP) användas som biomarkörer för att påvisa inflammation. Så vad gör dessa då?

• IL-6: Fungerar som både ett pro-inflammatorisk cytokin och en anti-inflammatorisk myokin och påverkar på så vis immunförsvarets funktioner.
• TNF-α: Dess huvudsakliga funktion är att aktivera inflammation i kroppen. Därför återfinns ofta höga halter av TNF i blodet vid många typer av sjukdomstillstånd.
• CRP: Bildas i levern och ökar i koncentration i blodet vid inflammation, bland annat med hjälp av de två ovannämnda, som en del av försvaret mot exempelvis bakterier.

Yogas effekt

I en översiktsartikel (Djaliliva et al, 2018) har forskare gått igenom yogas effekt på dessa biomarkörer, för att på så sätt veta mer om yoga har en sorts anti-inflammatorisk effekt på olika sjukdomstillstånd. Yogan som utfördes i de inkluderade studierna varierade mellan 15 minuter varannan vecka till 60-90 minuter två till tre gånger i veckan under olika långa perioder. Stor spridning med andra ord. Av de 15 studier som togs med i denna översikt visade 11 av dem positiva resultat (4 visade inga positiva resultat) på biomarkörer för inflammation för sjukdomsgrupper som cancer, hjärt- och kärlsjukdom, kronisk stress och några ytterligare kombinationer av diagnoser. Väl värt att nämna, ju högre dos yoga med fysiska positioner (antal minuter yoga utfört) var också kopplat till bättre resultat.

Vad betyder det här?

Här får ni höra min mer vetenskapligt (kritiska) röst. Yoga kan ha en positiv effekt på kronisk inflammation i flera tillstånd. I dagsläget behöver det dock utredas i mycket större utsträckning och det går inte att dra några faktiska slutsatser. Liknande problematik som i andra forskningsområden med yoga återfinns även i den här studien. Men visst är det fortfarande spännande, och det betyder att vi går en roligt framtid (forskningsmässigt) till möte.

Vanlig problematik inom forskning på yoga (även i den nämnda artikeln) är bland annat för låg kvalitet på studierna, bristfällig definition av yoga och vad som faktiskt gjorts som i yogaväg, för olika grupper jämförda med varandra samt för små antal personer studerade. Även brist på aktiva kontrollgrupper är ett uttalat problem, alltså där yoga inte jämförs med något annat verksamt. Om du inte jämför yoga med en annan aktivitet eller behandling går det egentligen bara att säga vad yoga i sig gör eller inte gör, utan relation till nått annat. Det är lite som att fråga någon om äpplen är gott (för att veta om du ska ta med en frukt till personen nästa gång ni ses), jämfört med att fråga om äpplen eller päron är godast. Eller varför inte fråga vilken av alla frukter personen gillar bäst. Jämförelser är kort sagt bra, även i forskning.

Min vision är att sprida kunskap och på så sätt höja kunskapsribban inom yogavärlden. Det här är ett sätt jag försöker göra det på. Därför kommer jag varje månad bjuda på minst ett mer djupgående inlägg kring yoga och forskning här på bloggen, precis som detta. Hoppas du följer med på kunskapsresan. 

Referenser

Djalilova DM, Schulz PS, Berger AM, Case AJ, Kupzyk KA, Ross AC. Impact of Yoga on Inflammatory Biomarkers: A Systematic Review. Biol Res Nurs. 2018 Dec 20:1099800418820162.

Enroth, S. et al. Strong effects of genetic and lifestyle factors on biomarker variation and use of personalized cutoffs. Nat. Commun. 2014; 5:4684

Det råder ofta delade meningar och känslor kring nyårslöften. Enligt psykologen Alexander Rozental höll 55 procent fast i sina löften efter ett år i en studie han utfört tillsammans Martin Oscarsson och Per Carlbring genomfört. I studien deltog cirka 1000 personer som är ett samarbete mellan Stockholm och Linköpings universitet. Här får du mina nyårslöften.

För övrigt gick jag och Alexander i grundskolan tillsammans. Visst är det alltid kul och samtidigt underligt när ens gamla klasskamrater dyker upp i TV-rutan och tidningar!? Jag vet inte så mycket mer om studien de genomförde, det kommer säkerligen att publiceras längre fram i vetenskapliga tidsskrifter utöver boken de skrivit om det. Du kan läsa Svds artikel här >> Men, det kan alltså finnas en vits med nyårslöften.

Nyår symboliserar både avslut och en ny början. Personligen gillar jag sådana typer av övergångar, och visst har jag ett nyårslöfte. Det handlar om rutiner. Utöver det har jag ett löfte till mig själv och min familj att (efter att ha varit mestadels hemma i Sverige denna vinter, något vi inte brukar göra) spendera en-två månader nästa vinter på en ljusare plats.

Mina rutiner

Varje dag vill jag införliva en av de listade rutiner jag har, om det fler är det bara en bonus. Till min hjälp har jag Sofia Sivertdotters böcker, framförallt “Eftertanke” som jag varmt kan rekommendera.

• yoga i några minuter
• vara ute i dagsljus
• lägga fram morgondagens kläder
• plocka undan något i hemmet
• ringa/smsa/träffa en vän

Kanske kan dessa verka triviala, men jag är en person som inte är tokorganiserad när det kommer till mitt vardagsliv alla gånger. Jag behöver små påminnelser. Mitt jobb består antingen av att jag står framför en kamera, framför yogadeltagare på utbildning eller klass, i forskningskorridorerna, och till en stor del skrivandes hemma i pyjamas. Här får du ett exempel på vad jag gör när jag känner att jag suttit för länge, eller att jag kör fast i något jag jobbar på. Fungerar som en dröm för huvudet och kroppen.

“En pakt”

Jag lyssnade på Röse & McAllister’s första avsnitt på deras podd här i förra veckan. Visst har jag så länge jag kan minnas haft en girl-crush på Eva Röse (vem har inte det?), och hon fick mig att komma ihåg ett löfte jag gett till mig själv för länge sen. Att inte stanna i Sverige på vintrarna. Därför har jag lovat att ge liv i “pakten” jag gjorde med mig själv att inte ta på mig jobb på plats under en period vintern 2019/20 och åka iväg till en annan ljusare plats. För kreativitet, ljus, reflektion och omvärdering. Självklart är hela familjen med på pakten. Nu återstår bara vart det bär av.

Tydligt, enkelt och konkret. Det är mina nyårslöften inför detta år 2019.