Mycket av den yogapraktik som erbjuds på yogastudios och gymkedjor landet runt tenderar att vara generella i sitt innehåll. Men om du vill bli bra på något specifikt, då måste också din yogapraktik bli mer specifik. Här får du tips och trix på hur du kan bli bättre på positionen Malasana, även kallad djup squat.

En enkel tumregel jag ofta tar upp för de som jag håller utbildningar för, både blivande och yrkesverksamma yogalärare såväl som entusiaster, är att titta på en position och lära sig att bryta ned den i komponenter. Positionen Malasana är till viss del komplex, dels för att vi sällan i våran vardag sitter på huk eller rör oss i liknande former. Men också för att den involverar relativt stora ytterlägen i leder som fotleder, knäleder, höftleder och att därifrån kunna sträcka upp längs ryggraden. Oavsett om du tycker den här positionen är lätt eller totalt omöjlig kommer du kunna dra fördel av de övningar som du hittar nedanför, framförallt för att bli starkare i dina höfter. Tanken är att du i alla övningar jobbar när din maxkapacitet i styrka. Enkelt uttryckt, du måste ta i.

Ta en del i taget

Jag vet inte hur du fungerar men ofta när jag sätter upp träningsmål så blir det lätt för mycket på en gång. Det gör också att saker och ting inte blir av. Det bästa tipset jag ger både mig själv och andra som jag undervisar är att ta en del i taget. Välj EN sak att fokusera på. De videos som du hittar här nedanför fokuserar mestadels på att förbättra din förmåga att böja i höfterna, det som kallas höftflexion.

Träna ofta och lite

Både rörlighet och styrka är något som kräver arbete i tillräckligt stor dos. Därför hade jag tränat på den komponent i en position du valt ut flera gånger i veckan. Det fiffiga är att du inte behöver ägna ett helt träningspass åt det. Framgången ligger snarare i att ta några minuter varje dag, vecka efter vecka.

Vi känner alla till FaR – Fysisk aktivitet på Recept – där träning och olika aktiviteter numer kan skrivas ut på recept av legitimerad vårdpersonal. Där ingår bland annat yoga, såväl som tuffare träningspass och skogspromenader. Frågan är om yoga kan vara till nytta i vården? Skulle det i så fall finnas plats för ett liknande Yoga på Recept.

I fredags fick jag förmånen att medverka i en paneldiskussion på Allt För Hälsan-mässan. Det var Kroppsterapeuterna som anordnade i en heldag om yogans roll i samhället tillsammans med ett gäng entusiaster inom vården och drivna entreprenörer. För dig som inte var där tänkte jag att jag sammanfattar lite av de tankarna jag själv delade med mig av i fredags här. Den del jag var med i där temat var just ‘Yoga på Recept’ och medverkande på scen var: 

Pär Krutzén, Mediyoga
Sara Hoy, Yoga Prehab (alltså jag)
Per Söder, Yogamottagningen, migränyoga
Emma Swärdh, fysioterapeut, med dr, adjunkt, KI
Alejandro Carballo, specialist i bl a företaghälsovård

Maria Torshall var moderator.

FaR vs Yoga på Recept?

Yoga står med i FaR, dock med detaljbeskrivningen att oavsett aktivitet är det viktigt att pulsen höjs. Därför kan endast, om vi ska vara petiga, fysiskt krävande yogaformer som höjer pulsen ingå där. Det har även en individuell nivå eftersom hur mycket pulshöjning någon får av en aktivitet är relativ till individens förutsättningar och fysiska form. Alltså ställs vissa delar i yogan utanför FaR, de som inte höjer pulsen. Därför kan det finnas utrymme för att diskutera om inte Yoga på Recept borde stå för sig själv, men då måste också ‘yoga’ definieras tydligt.

En ytterligare central del i FaR är att allt arbete utgår från individen. Så hur mycket kunskap om yoga behöver den som skriver receptet ha för att kunna individanpassa yoga?

FaR använder den sammanställda vetenskapliga kunskapen bakom fysisk aktivitet för allmän hälsa och olika diagnoser i något som kallas FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). Att göra en sådan vetenskaplig sammanställning för yoga skulle troligtvis inte leda till samma kvalité eller volym för att underbygga vetenskapliga ställningstaganden. Det är ett av de första argumentet för att Yoga på recept ligger längre fram i framtiden än vi kanske tror.  

Definiera yoga

En viktig detalj i arbetet kommer att vara hur vi definierar yoga. För en sak som är säker är att både begreppet och dess innehåll kommer att behöva studeras och dissikeras under lupp. Yoga innehållande fysiska rörelser, både mjuka och mer krävande, samt träning av andning och koncentration är vanligt. Men vi måste bli mycket tydligare än så i våra beskrivningar om yoga ska granskas utifrån ett vetenskapligt sätt och för en roll inom både behandling och till viss del friskvård.

Framtiden

Om yoga på längre sikt ska kunna ges på recept behövs mer och bättre forskning. Både att forskningen för yoga får medel att forska samt att forskarna designar bra studier och interventioner som håller hög kvalité.

Mitt ställningstagande kring Yoga på recept är att yoga är en bra framtidsvision som kommer kräva att vi jobbar tillsammans och organiserat, men den behöver mer vetenskapligt stöd för att veta vilka grupper som kan gynnas av yoga samt diagnoser som yoga kan behandla. 

Jag ser på allt detta med en kritisk nyfikenhet där vi på ett systematiskt och transparent sätt kan jobba vidare kring yogans potential som hälsofrämjare och alternativ behandlingsmetod.

Precis i detta ögonblick skulle jag ha suttit i Berlin på Fascia Research Congress. Som jag föreställer mig skulle jag ha njutit av att omge mig med människor som är lika nördiga som jag och har ett brinnande intresse för den mänskliga kroppen och den senaste forskningens upptäckter. Istället sitter jag hemma i soffan med vinterkräksjukan. 

Jag skulle ha sprungit mellan den ena mer inspirerande föreläsningen efter den andra. Även om jag varit på några konferenser och vet att de flesta föreläsningarna är mest okej, och att det brukar finnas nått guldkorn. Mina storslagna tankar kring att kunna delge de senaste tankarna kring vad forskningen kring framförallt bindväv blev till ändrade planer. Tur är att kroppen finns kvar och att forskning går väldigt långsamt, då behöver man inte lida av FOMO.

Vad är en bal på slottet? Ibland blir inte saker som man tänkt, hur trist det än är. Å andra sidan får jag ha tre extra bollibompakvällar med vår son. Det är också en form av kalas. Kanske inte lika inspirerande för Instagram, men vad spelar det egentligen för roll?

Så varm i hjärtat inför kommande bollibompakvällar med det bästa jag har peppar jag också inför helgen. För då blir det både riktigt barnkalas och yoga+forskning workshop med Jules Mitchell på YogaShakti i min hemstad Stockholm. Och nästa vecka är det Thanksgiving. Tur att man har ljusglimtar i novembermörkret och bland alla spyhärdar. Livet alltså.

En av mina största drömmar har gått i uppfyllelse. Jag har fått möjligheten att dela med mig av tankar, idéer och en stor portion vetenskap i form av en bok. Den gör publik entré den 26 mars 2019.

Ända sen jag var liten har jag varit fascinerad av böcker. Och nu, när jag fått skriva en själv står jag ännu mer i hänförelse inför det faktum hur mycket slit och svett som finns på sidorna i varje bok. Min resa av att skriva boken, som ännu ligger under editeringens lupp, har varit mycket mer intensiv än jag någonsin kunnat räkna med. För när ord skrivs svart på vitt på papper leder det också till självransakan och ett sorts ’det är aldrig bra nog’ känsla. Det är lätt av börja tvivla. 

Som tur är får jag vecka efter vecka hänga på yogamattan och se underbara människor göra sin yogapraktik under klasser, utbildningar och kurser. Inte nog med det får jag jobba så nära forskningen som det bara går, mitt i pågående projekt som studerar yoga och fysisk aktivitet. Det gör både att de kritiska vetenskapliga glasögonen finslipas samtidigt som jag blir ödmjuk inför den vetenskapliga processen som kan vara svår och ta lång tid. Det får mig att känna hopp och stolthet över vad yoga är och kan vara för många.

Hursomhelst, jag får nu möjlighet att dela allt med er utanför min egen lilla bubbla. Både jag och mitt förlag tyckte att det var dags att visa vad vetenskapen säger kring yoga. I mars 2019 kommer även du kunna läsa om varför yoga fungerar.

Läs mer på förlagets hemsida här >>

Att vara skadad är tråkigt och onödigt, och det går att minska risken. Om du vill slippa skada dig kan du behöva se över två viktiga delar. Här får du veta vilka saker som är viktigast när det kommer till just skador, och vad du kan göra för att förbättra dina förutsättningar för att undvika en skada.

När du råkat ut för en skada är det lätt att beskylla det som du gjorde exakt när skadan uppstår, om den skedde akut. Har den däremot smugit sig på kan det kännas diffust att försöka urskilja vad som faktiskt orsakat den. Även om du aldrig troligen kan få svar på vad som exakt orsakat en skada kan du med hjälp av det här inlägget börja få ett hum om vad du kan göra för att reducera risken. Skador uppstår inte i ett vakuum, utan det finns ofta en period innan som bygger upp för skadan. Det är lätt att stirra sig blind på detaljerna istället för att ta och zooma ut och titta på helheten och den komplexa bild en skada ofta innebär. Vad jag vill förmedla med det här inlägget är att det i de flesta fall kan vara bra att ta ett kliv tillbaka och reflektera över en skada när den väl skett, oavsett om den skett plötsligt eller långsamt. På så sätt kan du få syn på de viktigaste nyckelfaktorerna, för att sen förändra och förbättra förutsättningarna. Gör du det redan innan skadan sker kan du till och med reducera risken för att det överhuvudtaget uppstår. Så här kommer några konkreta tips på saker du kan behöva se över för att minska risken

En av de vanligaste använda modellerna när det kommer till smärta och skador är en biopsykosocial modell. För att saker som händer med kroppen inte bara har en orsak utan oftast flera. Utan att bli långrandig kring teorin hörs det på namnet att de viktiga faktorerna kommer både vara din biologi, psykologi samt den sociala kontext du befinner dig i. I just det här fallet för eventuella skador. Fysisk och psykisk stress, hur trött du är, hur du belastar kroppen i din yoga och träning, tidigare skadehistoria är några av de viktigaste faktorerna för skadeprevention.

Minska trötthet och stress

Det låter möjligen självklart. Men istället för att till en början snöa in på detaljer i yogapraktiken titta på din nivå av stress och möjlighet till återhämtning just nu. Välj eventuellt en faktor att förbättra, sen följer du upp med nästa. Ta en sak i taget.

• Vila. Hur ser återhämtningen ut? Har du sovit mindre/för lite på senaste tiden? Har du något stressande moment som adderats i livet?
• Sjukdom. Har du varit sjuk på senaste tiden? Kanske varit borta från din praktik/träning och sen bara kört på som vanligt?

Kalibrera hur du belastar din kropp

Inte för mycket, inte för lite – det är en hårfin balans. En vanlig tanke verkar vara att ju högre träningsbelastningen är, desto större mängd skador. Sällan nämns hur en hög och regelbunden träningsbelastning också kan ha en skyddande effekt. Det verkar finnas en “sweet spot” i mängd belastning, som till viss del verkar generell men även till viss del individuell. Dessutom orkar din kropp med mer fysisk praktik ju mer du återhämtar dig. Fiffigt va!

• Plötsliga förändringar. Har du förändrat något i ditt liv på senaste tiden? Har du ökat på mängden du praktiserar nyligen, eller minskat?
• Underhåll. Tränar du regelbundet och varierande på en medel/jämn belastning? Över tid är en av de bästa sakerna du kan göra för att minska risken för skador, och även att påskynda läkning vid en uppstådd skada.
• Långsam progression. Hur tar du dig an en ny aktivitet i yogan? Kastar du dig in med hull och hår eller undviker du den? Istället för allt eller inget, gå en medelväg, och bygg upp långsamt vecka för vecka.
• Förberedelse. Har du värmt upp de delar av kroppen som du tänkt involvera i din praktik för dagen? Stämmer dagens praktik överens med vad du brukar göra? Din kropp behöver vara beredd på det du tänkt utsätta den för.

Nu har du lite att fundera på. Checka in med dig själv, finns det något du skulle kunna göra just nu av ovanstående för att reducera skaderisk? Yoga är en med största sannolikhet en säker aktivitet att ägna sig åt. Hälsofördelarna kommer definitivt överväga eventuella risker. Med det sagt tycker jag att vi alltid borde sträva efter att försöka minska risken för skador. Inte bara i yogan, utan även i livet som stort.

Vill du veta mer om skador nördar jag och Vevve Jäderlund ned oss i ämnet i ett podd-avsnitt om just skador >>

Källor:

Drew M K. & Finch C F. (2016). The Relationship Between Training Load and Injury, Illness and Soreness: A Systematic and Literature Review. Sports Med. 2016 Jun;46(6):861-83. DOI: 10.1007/s40279-015-0459-8.

Gabbett, T J. (2016). The training-injury prevention paradox: should athletes be training smarter and harder?. Br J Sports Med. 2016 Mar;50(5):273-80. DOI:10.1136/bjsports-2015-095788.